GARBO

Jag insåg precis att jag kan säga till Simon att när jag var 14 så var du 20. Hahahah lite grym tanke! :P

Jag hatar när jag ska sova. För jag somnar först när jag somnar av utmattning. Annars så har jag jätte svårt att somna. Och det så sjukt dåligt att det är så. Är rädd att jag måste börja ta Valerina igen. Det är inget kul att hela tiden måste komma ihåg att ta dom tablettern, och om man glömmer dom hemma så är man screwed ifall man sover hos en kompis som inte har dom. Det blir så mycket att förlita sig på något som inte är bra för en.

Det är nästan som kärlek. Jag förlitar mig på något som inte är bra för mig. Jesper. Jag vet inte varför jag är så eller hur jag har blivit så. Jag gjorde slut med honom i november förra året. Och även ifall det har gått en sådan lång tid och även ifall vi knappt pratar med varandra så kan jag inte släppa det helt. Det förhållandet var något helt annat för mig än vad det var för honom. Och även nu ifall jag har dejtat en kille nu i ett antal månader, så kan jag inte sluta tänka på what if? Tänk om jag börjar studera i Umeå. Kommer det bli han och jag igen? Vill jag det? Jag kan nästan till 100% säga att jag inte vill det. Men samtidigt, det kommer inte stoppa mig heller ifall jag bestämmer mig för att strunta i sunt förnuft. Sen när tillhörde kärlek och sunt förnuft samma kategori? Inte i  min värld.

Jag hoppas bara på att jag är lite över sentimental nu på små timmarna. Jag tror jag ska lägga mig bak. Sätta på en film och titta på den till det är att jag deckar. Det låter som en plan. En alldeles ypperlig plan. Först måste jag iofs gå in på SL.SE för att se när jag måste åka för att vara på jobbet imorgon. Gud så vuxen jag är. Tack och lov att jag endast jobbar kvällar, för då är jag vaken hela natten. Som jag vill göra. Jag jobbar dock inte dubbla skift imorgon som jag har gjort de senaste två dagarna. Utan jag kör bara ett. Ta det lite lugnt. Sen så är det helg för mig. Och sen tar jag dubbla skift igen på måndag. Sen på tisdag åker jag upp till Luleå och Piteå. Ser så fram emot lite avkoppling på annan ort. Hoppas bara min nya bikini topp hinner komma innan jag åker. Vill ha den när jag trippar omkring. Även ifall jag har sladdrig kropp så orkar jag faktiskt inte bry mig. Ifall du inte tycker om mig pga min otränade kropp, så tycker jag inte om dig för din dåliga personlighet. Kort och gott. Undra hur mycket jag väger egentligen? Ahh...skräck vägning på G.

Vi hörs senare idag. Kyss!

Sitter och ältar över hur det kommer bli hela tiden. Hur kommer det att bli? Kommer det vara precis som innan vi var vänner. Iofs så har vi aldrig varit som vänner. Vi har alltid varit tillsammans. Men jag vill att vi ska vara vänner. Väldigt bra vänner. Men det är väl som det brukar vara. Man kan inte vara vän med sitt ex. Undra hur det kommer bli att träffa hans familj då? Jag träffade dom iofs igår och då gick det bra. Även om det var som en sorts spänning. Jag fick vibben av att alla trodde att vi var tillsammans igen. Så är inte fallet. Jag har gjort mitt val och japp...Shit jag skulle kanske inte firat nyår här. Men samtidigt så vill jag så vara med Edwin och Ida. Dom är ju mina älsklingar. Nä nu är det så här.

Har förresten beställt resan hem till Stockholm ikväll. På fredag klockan 21.50 så åker jag och Ida ner till Arlanda. Måste komma ihåg att ringa mamma och säga att vi kommer kvart i elva. Hoppas att hon kan hämta oss. Ska bli skönt att komma hem till stockholm och träffa alla. Måste göra iordning allt inför min fest.

Men vi hörs imorgon. Puss o kram. Natti natti.

Jag blir galen. Jag pratar fortfarande med honom, mitt X. Och vi pratar precis som om vi vore tillsammans igen. Och jag börjar tänka att kanske jag gjorde ett misstag att göra slut med honom. Och säger han en sak. En enda sak. Och det är som att bli doppad i iskallt vatten. En sak som får kog att komma ihåg ALLT som jag avskyr med honom. Jag blir så arg. Varför pratar jag ens med honom? Han säger att vi ska vara nöjda med det vi har. Och jag sitter och överväger det hela. Pratar med honom igen precis som jag har gjort i 1½ år. Och sen så säger han bara en sak (jag vet att jag upprepar migg men jag är upprörd!) som får mig att inse precis varför jag inte kan vara nöjd!


Men endå så forsätter jag att utsätta mig för honom. Jag hatar att jag älskar honom. Jag rent av hatar honom nu. Jag vill aldrig se honom. Jag vet inte vad jag ska göra....Jag blir så sur!

Jag har fuckat upp hans liv. Det säger han. Yes. Mitt mellan namn är Satan och jag har inga känslor. Jag har en sten till hjärta!
TROR DU INTE ATT JAG OCKSÅ HAR ONT DIN IDIOT?
Bara för att man är den som bryter så har man inget hjärta. Ifall jag inte hade något hjärta så skulle jag väl skita i vilket.


ÅH jag blir så sur. Fuck off allt ihopa. GAH!
Ifall jag är Satan så skickar jag alla till helvetet. BORTA!